Begränsad framkomlighet

Lis Mejeri klär i vinterskrud. Husets vita täcke ger det ett pampigare utryck där det står & ser ut som om det frontar ett omslag till en riktigt läskig saga med ett lyckligt slut.

Men.

Vägarna här är snötäckta & så fort plogbilen vrålat förbi lägger den pinande vinden tillbaka snön på vägen där den inte skall vara igen.

Vi brukar säga att vi har ca 20 min in till småstadscivilisationen där vi båda åker ca fem dagar i veckan för att få ihop till brödföda osv.
Vi vet också att om vi tummar lite på rekommendationerna på de gulröda runda skyltarna med siffror i vid vägkanten så kan vi vara framme på runt kvarten.
Men vi säger 20 minuter. För att verka hederliga & undvika att bli utpekade som oansvariga.

& idag, igår & i förrgår har de orangea snöstolparna varit våra enda snitslar i den snövita vägen till arbetet då asfalten inte synts till, då det farliga diket ser ut exakt som väg & där varje möte innebär att livet passerar revy.

De där 20 minutrarna har 2 gånger om dagen blivit 50 & växel nr 5 har inte provats på hela veckan.

Men.

Gud vad fint Lis Mejeri är i vinterskrud.


Vart tog vägen vägen?

// Patron Blidberg
Visa fler inlägg