Lis Mejeris julkalender, S01E11
Att han bara dyker upp sådär, som en tomtegubbe ur lådan, har hunnit blifva vardag såhär en tredjedel in i decembermånaden. Idag var det visst dags för honom att utforska närmsta nordligaste stads & tillika pudelns kärna. För plötsligt stod han bara där. På det älskade stället där jag eventuellt tillbringat fler timmar än jag eventuellt kan räkna till. Eventuellt.
Först stod han och bläddrade i ett av fastigheternas prospekt som vore det en sagobok. Sedan mumlade han något om 1793. Med ordet kvadratmeter efteråt. Och sedan kom det.."tomten". Tomten!
Då blev han visst så tagen att han var nödgad att slå sig ner i en av kontorets snurriga fåtöljer. Antagligen tyckte han att vi hade gjort en av de finaste små böcker man kan tänka sig beträffande tomten han satt och läste om. Antagligen blev han påmind och saknade dem, tomtenissarna, som antagligen finns nånstans. Antagligen var det en kombination av di båda. Antagligen.
Sedan sken han upp o snurrade hej vilt några extravarv på stolen, for upp glatt vinkandes med katalogen i högsta hugg & försvann ut genom samma dörr som jag i alla fall antar att han kom in igenom. Antar att vi ses därhemma sedan. Ingen vet säkert med honom. Antar.
// MejeRina